Sammanfattning

Svenskt Företagsledarskap i Singapore: en diskursanalys
Singapore1
I denna studie används diskursanalys som ett verktyg för att studera svenskt ledarskap utanför Skandinavien, främst i Singapore, samt att bidra med kunskap och forskning till de två områdena svensk företagsledarstil och diskursanalys.

Kapitel 1

Kapitel ett i studien presenterar de teoretiska och tillämpade delar som utgör denna studie av svensk företagsledarstil hos personer i ledande ställning inom svenskägda eller svensk-relaterde företag i Singapore. Kapitlet innehåller vidare en kort introduktion till tidigare Skandinaviska managementstudier samt en global utblick över Svensk handel och Sveriges handelsnärvaro i Singapore i synnerhet. Kapitlet beskriver också syftet med denna studie och diskuterar brett förhållningssättet till en studie av en svensk företagsledarstil utifrån en funktionell syn på språk. Diskursanalys och en tillämpad systemisk funktionell lingvistisk (SFL) analysram ger oss verktyg som kan användas för att studera mönster av egenskaper, värderingar och ideologier inom svenskt företagsledarskap.

För att genomföra denna studie har 33 intervjuer genomförts med både Skandinaviska och Asiatiska chefer vilka alla arbetade på svenskägda eller svenskrelaterade företag och organisationer i Singapore (en mer detaljerad redogörelse för detta finns i kapitel 3). Några frågeställningar som behandlas i denna studie är:

– Hur kan diskursanalys användas som ett verktyg för att studera ledarskap och upptäcka aspekter av ideologiska mönster i ledarskapssystem, i synnerhet bland svenska företagsledare i Singapore?

– Ger analysen skäl för att påstå att det finns en svensk ledarstil utanför Sverige, främst i Singapore? Och om ja, skiljer den sig från den svenska ledarstil som beskrivits i andra studier, särskilt Jönsson (1995)?

– Ger svenska företagsledare i Singapore uttryck för ett värdesystem som skiljer sig från det som deras Singapore- kinesiska motparter ger uttryck för om sitt ledarskap?

Kapitel 2

Kapitel två inleds med en litteraturöversikt samt den teoretiska bakgrunden till vad som kallats skandinavisk respektive asiatisk ledarskapsstil. Den innehåller även den teoretiska bakgrunden till en funktionell syn på språk och ideologi. Kapitlet är i stort sett indelat i två avsnitt; det första avsnittet presenterar svensk ledarskapsstil särskilt Jönssons (1995) modell för svensk företagsledarskapsstil. Då de flesta svenska företag i Singapore anställer infödda Singaporeanska chefer att styra organisationen, kommer också en överblick av Asiatisk (främst Singapore- kinesisk) ledarstil att presenteras. Presentationen av den asiatiska ledarstilen kommer att bidra till förståelsen för de sociokulturella i vardagen värderingar och ideologier den svenska ledaren upplever i vardagen på arbetsplatsen. Den asiatiska ledarstilen presenteras som en jämförelse med den svenska ledarstilen.

Det andra avsnittet inleds med en presentation av olika tillvägagångssätt för samtals- eller diskursanalys, samt en presentation av den teoretiska bakgrunden till diskursanalys, en funktionell syn på språk, och systemisk funktionell lingvistik (SFL) som en systematisk metod för studiet av språkliga mönster som kan ge inblick i värdesystem som är typiska för den svenska ledarstilen. Detta kapitel förklarar hur ideationella, interpersonella och textuella betydelser i en text kan tas fram med hjälp av en systemiskt lingvistisk analysram.

Det andra avsnittet är kopplat till det första på så sätt att det är ett eklektiskt lingvistiskt ramverk byggt på systemiskt funktionell lingvistik som kommer att användas för att studera insamlade intervjudata med svenska och singapore-kinesiska ledare för svenskägda eller svenskrelaterade företag i Singapore.

Kapitel 3

Kapitel tre innehåller en översikt över den metod som använts i denna studie och inleds med en beskrivning av de deltagande respondenterna från Skandinavien och Asien. Data för denna studie består av transkriberade intervjuer. Intervjuerna har sedan bearbetats med en kodningsprocess baserad på grundad teori (Strauss och Corbin, 1998) innan diskursanalysen utförts. Vidare presenteras en kort förklaring av grundad teori och hur dess kodningsförfarande har tillämpats som ett datahanteringsverktyg innan diskursanalysen har utförts. Kapitlet beskriver också översiktligt SFL-verktygen och diskursanalysens ramverk, som kommer att användas på utvalda intervjutexter i Kapitel 5.

Av de 33 respondenterna var 23 skandinaviska (21 av 23 var svenskar) och 10 var asiater (7 av 10 var Singapore- kinesiska). Den utvalda gruppen respondenter för intervjuerna var personer i ledande befattningar, främst med titlar som VD och Regionchef etc. Personer i ledande befattningar i svenskägda eller svensk-relaterade organisationer baserade i Singapore eftersöktes som informanter. Respondenterna kom från en mängd olika branscher, inklusive frakt, finans samt livsmedels- och informationsteknik.

Deltagarna har intervjuats utan avseende på ålder, kön, andra sociokulturella variabler eller branschen inom vilken de verkade. Den gemensamma faktorn för respondenterna var deras position i organisationerna samt deras verksamhet inom en tvärkulturell arbetsmiljö. De valdes ut utifrån antagandet att de med sina organisatoriska beslut och åtgärder vilka de har att utföra som chef och ledare skall påverka och bestämma framtiden för de organisationer där de arbetar samt att det var egenskaperna inom denna grupp, såsom personlighet, åsikter och värderingar som skulle vara intressant att undersöka med hjälp av en språklig analys, inte deras kön, ålder eller bransch.
Kapitel tre avslutas med en kort översikt över begränsningar inom både grundad teori och diskursanalys.

Kapitel 4

Kapitel fyra presenterar resultatet av kodningsförfarandet enligt grundad teori (Strauss and Corbin, 1998). De 252 kodade ämnena har grupperats inom 6 kategorier utgående från frågor med ”Individ” som centrum och därefter socio-kulturellt allt avlägsnare frågor. Ämnen som tillhör kategorin ”Individ” följs av frågor om ”Familj och Vänner”, ”Organisation”, ”Samhälle”, ”Nationalitet” och ”Miljö”. Varje kategori kan ses som omfattande även ämnen i den föregående kategorin, eftersom frågor av betydelse för de större kategorierna har betydelse även för de mindre, närmare individen. Exempelvis skulle inlägg tillhörigt gruppen ”Familj och Vänner” också vara relevant för kategorin ”Individ” eftersom familjen består av individer.

I denna studie har kodningsförfarandet – bortsett från att bidra till att tydliggöra kriterierna för hur texterna är valda för ytterligare diskursanalys i kapitel 5 – bidragit främst för att ange de ämnen som skall grupperas tillsammans för ytterligare språklig utredning. Kapitlet identifierar undersökningens kategorier samt deras betydelse utifrån sin storlek och det totala antalet ämnen de omfattar. Från detta framgår att begreppen hierarki och assimilering / integration är de mest betydelsefulla. Inom dessa ämnen har kodningsprocessen också bidragit till att lyfta fram frågor som var lika eller olika, förekommande eller icke förekommande i någondera av de båda grupper som tillfrågats. Som en fortsättning på datasorteringen, följer den språkliga analysen i kapitel 5 sedan upp följande frågor:

– Hur lika / olika är varje grupp av respondenters åsikter om ledarstil och om begreppet hierarki?
– Förekommer några samarbets- eller integrationsansträngningar när de arbetar tillsammans?
– Om ja, vilka är dessa ansträngningar?

Kodningsproceduren i kapitel fyra visade att kategorin Organisation innehöll flest ämnen. Denna hjälpte även till med att belysa vissa frågor mer än andra, och frågorna kunde förs samman till större begrepp. De två större begrepp som framkom utifrån den axiella kodningen, och som tycktes intressera mer än 50% av båda grupperna av respondenter, var begreppen hierarki och assimilering / integration. Fyra texter totalt valdes ut och presenterades i kapitel 4, avsnitt 4.2.3. Två texter för vartdera begrepp valdes ut, en från en skandinavisk och en från en asiatisk respondent, för att få fram jämförande synpunkter.

Kapitel 5

Kapitel 5 undersöker begreppen hierarki och assimilering / integration i detalj. För begreppet hierarki är exempel 4.k och 4.m texter som undersöks vidare med det lingvistiska ramverket i kapitel 5 och exempel 4.n och 4.p undersöks närmare vad avser begreppet assimilering / integration. De textexempel som visas i detta kapitel har valts efter de kriterier och förfaranden som beskrivs i kapitel 3, avsnitt 3.6.5. Texterna valdes dels för att texten måste vara relevant för ämnet för analys och dels för att respondenterna måste ha talat ingående om ämnet, för att SFLs ramverk skall kunna tillämpas som en metod för diskursanalys.

Alla texter analyseras i följande fyra dimensioner:

i. Interpersonell – bedömningsanalys, vilket är en analys av den respondenternas bedömningar, åsikter och känslor, som det framgår av deras språkliga val och funktioner inom texten.

ii. Ideationell – transitivitetsanalys, vilket är en analys av respondenternas idéer och erfarenheter, processerna att göra, säga, uppleva och vara.

iii. Textuell – temaanalys, vilket är en analys som spårar respondenternas utveckling av logiken inom den klausala strukturen och vad respondenten oftast placerar i förgrunden i termer av ämne.

iv. Ord i kontext analys – baserad inom diskursanalys. I detta avsnitt av analysen används ett datorprogram för att hitta de ord som förekommer i sina sammanhang. Syftet med detta är att analysera i vilka sammanhang en respondent använder ett visst ord och vad ordet är förknippat med från talarens synvinkel, hur specifika ord används i sammanhang.

Analysen av begreppet hierarki visade, bland andra ideologiska skillnader mellan de två grupperna av respondenter, att de två grupperna ser på organisatorisk hierarki på olika sätt. Bland annat tenderade den svenska gruppen att organisera sina hierarkier horisontellt medan den asiatiska gruppen såg hierarkier som strikt vertikala i betydelsen att cheferna är odiskutabelt överordnade sina medarbetare, medan svenska chefer ser sig mer som en del i ett lag. Trots dessa skillnader visade emellertid diskursanalysen av begreppet assimilation / integration på ett intresse från båda grupperna att samarbeta samtidigt som man arbetar, och att integration av sätt att göra saker, av kulturer och värderingar, föredras framför assimilering vilket är en av avhandlingens viktigaste slutsatser.

Kapitel 6

Kapitel 6 sammanfattar de övergripande syftena med denna studie vilket har varit att bidra till de två forskningsområdena svensk företagsledning samt diskursanalys. Svenskt ledarskap har tidigare, eftersom det tillhör området företagsadministration mest studerats med kvantitativa metoder såsom enkäter och statistik.

Vissa kvalitativa metoder såsom grundad teori, berättelser och användandet av texter prodicerade av organixationen t.ex. verksamhetsberättelser, har också använts för att studera svenskt ledarskap. Som sådan har användningen av tillämpade lingvistiska metoder, som t.ex. diskursanalys för att studera svensk ledarskap, syftat till att komplettera tidigare svenska studier inom området vad gäller metod.

Studien syftar också till att bidra med kunskaper till jämförande studier av svenskt ledarskap. I detta fall är studien en jämförelse av svensk och singapore-kinesisk ledarstil längs sina ideologiska dimensioner avseende hur ledarna förstår hierarki och studien syftade till att ta reda på om det fanns några integrationsansträngningar från respektive sidor. Dessa kunde tänkas ha producerat en”skandi-asiatisk” ledarstil. Emedan ingendera gruppen hade utvecklat någon ”skandi-asiatisk” ledarstil ger denna studie en inblick i hur olika de två ledarstilarna är i praktiken samt även hur dessa skillnader hanteras av de personer som arbetar tillsammans i samma organisationer. Huruvida en hybrid-ledarstil utvecklas skulle i framtiden möjligen kunna fastställas med en longitudinell studie av svenska och singaporianska chefer på svenskägda och svenskledda organisationer i Singapore. En ytterligare studie i denna riktning skulle vara en jämförelse av resultaten i denna studie med andra studier om organisationskultur, såsom Hofstede (1980), Högberg och Wahlbin (1984) och Hofstede och Bond (1999).

Kapitel 6 ger även en översikt av ytterligare forskning som kan genonföras för att studera begrepp i andra kategorier utöver organisation. Den stora mängden data (cirka 49 timmar inspelade intervjuer och 260,178 ord i transkriberad text) innebär att endast en mycket andel av det tillgängliga materialet har analyserats i detalj i denna studie. Endast de 50% mest omtalade ämnena i organisationskategorin som tillhörde begreppet hierarki och sedan assimilering / integration har undersökts. Därmed återstår fem andra kategorier och många fler begrepp att undersöka; de två kategorierna av störst intresse efter organisation är samhälle, som innehåller näst flest begrepp efter organisation och individ, som innehåller det största antalet spontana begrepp från respondenterna. En analys av dessa kategorier skulle ge ytterligare inblick i livet för den svenske chefen med utlandstjänst i Singapore och hans / hennes relationer med sina Singapore- kinesiska motsvarigheter.

Sammanfattningsvis avser denna studie ge en viss inblick i en kompletterande metod för att studera, analysera och förstå svenskt ledarskap i Singapore, och att bidra något till förståelsen av Singapore-kinesisk ledarstil, dess värderingar och normer, vilket resulterar i en annan organisationsideologi jämfört med den svenska ledarstilen.

Generellt skulle slutsatserna om vad som gör svenska ledare framgångsrika i en främmande miljö och upptäckten av olika slag av kunskap, kunna tillämpas i utbildning av framtida svenska ledare i utlandet. Kostnaderna för svenska organisationer att skicka kvalificerade personer till ett utländskt dotterbolag skulle bli betydligt lägre om rätt personer, vad gäller inte bara teknisk kompetens utan även personlighet för att lyckas i utomeuropeiska ledarpositioner, skulle skickas dit. Svenska eller skandinaviska organisationer skulle också vinna på att utnyttja bättre strategier för att hantera ett utländskt dotterbolag, särskilt inom området för human resources, utbildning och tvärkulturell känslighet för likheter och skillnader mellan kulturer.